Först vill jag komma med en bekännelse; jag har jagat ett rådjur, för första gången i mitt liv, tidigare i veckan. Matte och husse skäms över mig har de sagt, men vad gör man när man är född till jakthund. Rådjuret bara dök upp famför nosen på mig. Nietzcheskiten, feg som han är, stannade med matte. Eller så handlar det om att han inte vågar utmana mig i skogen. Han har nämligen inte en chans när jag sätter fart mellan träden. Jag kom ju givetvis tillbaka efter en stund. Nu får jag inte springa lös i skogen på ett tag. Typiskt att man ska straffas för en sån sak. Jag får väl sköta mig ett tag i alla fall.
Kolla hur Nietzsche har lagt sig! Här lägger man sig i den lilla bädden för att få ligga i fred och så kommer den där klunsen och lägger sig på mig. Jag höll faktiskt på att kvävas. Till sist fattade han att det var dags för honom att maka lite på sig.
Ja, inte flyttade han sig mycket, men jag kunde i alla fall andas igen. Jag försökte återigen att bli av med honom. Han har nog lite svårt att fatta emellanåt. Ni ser ju nedan vem som fick maka på sig.
Efter morgonpromenaden med matte i morse gick hon och lade sig på soffan för att slappa lite. Nietzsche hann ju givetvis först till knävecken. Jäkla hund! Jag vill också ligga nära. Det var ju bara för mig att trycka mig ner bakom ryggen på matte. Så himla skönt tyckte nog inte matte att det var (och inte jag heller för den delen).
I kväll kommer mattes storasyster Kerstin (kallad Seppolainen), Fredrik och Bodil på middag. Det ska bli roligt! Glad Påsk på er alla! Jag återkommer med rapporter från whippetvärlden på Ersboda. Nu ska vi ut och springa bredvid husses cykel (som om det skulle vara roligt).
2 kommentarer:
Visst är det irriterande när småsyskonen snor knävecken? Det är ju den klart bästa platsen och det borde verkligen vara reserverad för oss storasystrar! Jag brukade köra bort den lilla fjanten genom att lägga mig nära och morra men matte och husse förstår ingenting så de blev arga på mig då och körde bort MIG! Så jag har utvecklat en ny teknik: Jag tar syrrans favvoleksak och leker med, det kan hon aldrig motstå och kommer alltid och ska leka. Då passar jag på att hoppa upp i soffan och sno knävecken. Seger! Du borde testa det nästa gång!
Halloj! Kul att ni är tillbaka i bloggvärlden :-D Vi har fått tillökning i familjen, hur söt som helst...
Skicka en kommentar