Trots det fantastiska arrangemanget (dynor från soffan på övervåningen) som är tänkt att underlätta livet för både mig och Sakari sitter han på sängkanten och gnäller. Han vågar inte ta steget ut i livet lillpojken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hi,hi vilken liten bortskämd herre =) Här hemma forceras det mesta i rasande takt, jag bara väntar på den dagen Leo tar sig upp på bordet själv....
Skicka en kommentar