Àillohas, 1943-2001, var en multikonstnär, författare, musiker och konstnär, av stora mått. Det var han som fick den samiska musiken, jojken, fram och upp på scen. Jojken blev på 1700-talet förbjuden av kyrkan och levde i stängda rum ända fram till 1970-talet. Hans bok Vidderna inom mig är en av de absolut vackraste böcker som finns, både bilder och text (jojk). Boken är en trilogi som består av Ljusa vårnätter (1974), Sjung kvittra blåhake (1976) och Källans silverådror (1981). Smakprov ur Ljusa vårnätter:
"Dagar går, månader och också år
Livets mål är i alla fall
lika ovisst
På kvällen sitter jag
låter ögonen färdas
Dagar går, månader
och också år
[...]
Och har du hört
hur moster Elle säger
inte kan väl samen något
Men bry dig inte om det
under femtio år
har hon fått höra det
Tänk istället på
vem som lärt henne detta
[...]
Berättade någon för dig
att vi bor i sameland
Sa han
att dettta är Sápmi
Medgav han också
att detta är vårt
Inte talade han väl om
den primitiva kulturen
med enkla människor
inte sa han väl heller
att de kom hit med ljuset
[...]
Nog vet jag
man bör tala
allvarligt
Klokt
Men vem såg då
de förunderliga små gräsen"
lördag 26 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar