När Pippi hade försvunnit i skogen i går drog Nietzsche hela tiden i en riktning. Vi satte därför på honom sele och spårlina. Om Pippi (ve och fasa) nu låg skadad någonstans kanske han kunde spåra upp henne tänkte vi. Han spårade för glatta livet i spöregnet och ställde sig emellanåt på bakbenen och vädrade högt upp i luften. När vi gått en kvart kom vi fram till en jävla älg! Han spårade alltså upp en älg i ett rasande tempo, ett tempo som inte skulle tillåtas i viltspår! Ingen Pippi så långt ögat nådde.
fredag 10 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar